Vad är väl värre än att se sitt barn riktigt sjukt. I dag är första gången jag sett Smilla i detta riktigt dåliga tillstånd. Hon började i går kväll med att klaga på magont och jag var säker på att vinterkräkisen var i antågande så jag laddade fram med hink och fråga typ hundra gånger om hon behövde spy men hon tvärnekade. Till slut bar jag in henne så hon fick sova hos oss och då somnade hon om gott. I morses när det var dags att gå upp tyckte jag hon var varm så jag tempade henne och upptäckte att hon hade 38,2. Jaha VAB idag igen då, har typ VABat varenda måndag känns det som nu ett tag. Förmiddagen passerade och Smilla var helt utslagen i soffan, INTE henne likt om man säger så. Hon fortsatte att klaga på magont och när hon skulle kissa så skrek hon högljutt. Hm....vad kan detta vara...influensa kanske...... Efter att Smilla kissat typ 5 gånger på en timma började jag lägga ihop ett och annat. Insåg då att hon förmodligen drabbats av urinvägsinfektion. Ringer VC och fick tid. Vi fick tillbringa 1 timma på VC för provtagning m.m. Hon var sååå duktig Smilla trots att hon somnade hela tiden eftersom febern nu tilltagit rejält :(. Jag fick diagnosmisstankarna bekräftade och vi fick hämta ut penicillin. Dessvärre så hade infektionen gått lite för långt upp så nu är det risk att njurarna tar stryk så nu sitter jag här och ber högre makter ta hand om henne och se till att hon blir frisk snabbt!
Man är inte så stark som mamma när febertermometern visar på 40,1 grader. Tack gode Gud för alvedon i dom lägena, så att Smilla kunde komma tillbaka lite i verkligheten en stund. Nu återstår bara ett problem. Penicillinet ska helst intas med mat. Dagens intag för Smilla har bestått av: 2 isglassar 1/2 päron, saft och vatten.
Hoppas morgondagen bjuder på bättring!
Å stackars liten! Hoppas hon kryar på sig fort! D är ju hemskt när barnen är så sjuka =/
SvaraRadera